Föräldrarollen fick Brian till att bli av med sitt beroende
Vid nio års ålder rökte Brian Mohr Isborg Simonsen sin första haschpipa. Det blev starten på ett långvarigt drog- och alkoholmissbruk som fick stora personliga konsekvenser. I dag har han lagt missbruket bakom sig och arbetar som chaufför för Frode Laursen.
”Jag använde droger för att stänga ute omvärlden.”
Så säger den 54-årige chauffören Brian, som under halva sitt liv har kämpat med ett allvarligt missbruk – ett missbruk som blev en utförsbacke fylld av stölder, våld och gängkriminalitet. Och som ledde till en vardag där man aldrig kunde vara säker, eller kunde lita på någon. Tills han en dag bestämde sig för att det måste få ett slut.
”I dag sponsrar jag åtta pojkar vid sidan av mitt jobb på Frode. Det är pojkar som kämpar med samma problem som jag har kämpat med. Och som jag kan hjälpa när de har det svårt.”
En grabb med myror i brallan
När Brian ser tillbaka på sin barndom minns han tydligt skammen över att dölja kaoset i hemmet. Som son till alkoholister, där fysiskt och psykiskt våld var vardagsmat, kände sig Brian annorlunda än de andra barnen. Han flyttades från skola till skola eftersom han var en ”ouppfostrad grabb som inte kunde sitta still” – och för att han inte kunde läsa som sina klasskamrater.
”Jag fick höra att jag var dum både hemma och i skolan. Men under min tid i skolan insåg jag att jag var bra på att slåss. Jag hamnade ofta i slagsmål och jag började ta mer droger”, säger Brian.
Vid 14 års ålder gick Brian på en så kallade ungdomsskola där han experimenterade med amfetamin och kokain. På helgerna åkte han till Köpenhamn för att stjäla kläder och sälja dem vidare på Christiania – efter en kort tid blev han en del av gängmiljön och klädförsäljningen övergick i narkotikaförsäljning.
På ytan var dock allt frid och fröjd. Brian gör lumpen och går sedan en lagerutbildning på Själland.
”Trots att jag var djupt påverkad av droger kunde jag ändå sköta mitt jobb utan att någon märkte det. Jag sov inte så mycket eftersom jag arbetade på ett lager på dagarna och som servitör på en restaurang på kvällarna”, säger Brian.
Detta fortsatte under flera år.
Ett ultimatum som ändrade allt
Brians liv är fartfyllt, men 1994 går det överstyr. En grupp förföljer honom och han måste gå under jorden. I två år reser han runt med ett Tivoli, där han träffar sin flickvän och flyttar in hos henne i Randers. Han utbildar sig till chaufför, blir pappa och får jobb på ett stort transportföretag. Och när dottern fyller nio år ställs han inför ett ultimatum: bli ren eller bli lämnad.
”Jag uppsökte ett behandlingshem för missbrukare och efter sju månaders väntan påbörjade jag en slutenvårdsbehandling. Mitt första mål var inte att bli drogfri, utan att bli mindre berusad”, säger Brian, som gick på behandlingen i sex månader och snabbt insåg att behandlingen fungerade.
”Fram till dess hade jag bara haft två känslor: ilska och hunger. Men för första gången på 29 år grät jag och visade mina känslor. Jag började komma till en sammanslutning av före detta missbrukare där vi satte ord på våra erfarenheter. Det förändrade min syn på livet. Jag fixade mina tänder och kastade min telefon med alla mina gamla kontakter i hamnen.”
Torsdagen den 26 februari 2009
För de flesta är det bara en vanlig torsdag. Men för Brian är det en dag av särskild betydelse – det är dagen då han blev drogfri.
”Under det första året vågade jag knappt gå utanför en dörr eftersom jag var rädd för att falla tillbaka. Men i takt med att jag fick en ny kompiskrets fann jag en större känsla av frid”, säger Brian, som nu lever efter flera ritualer.
”Varje dag ber jag till Gud om hjälp och stöd. Och när jag går och lägger mig tackar jag honom för ännu en drogfri dag. I mitt huvud går jag igenom dagen: Finns det någon jag behöver be om ursäkt till? För mig är det viktigt att rensa dagligen”, säger Brian.
Fått tillbaka glädjen
Idag lever Brian ett liv som står i stark kontrast till det kaos han upplevde med droger och alkohol. Sedan 2016 har han kört för Frode Laursen – först som åkare och nu som heltidsanställd chaufför. Och han uppskattar Frode Laursen som arbetsplats:
”När jag började här hade jag börjat träffa min far igen. Han var sjuk i cancer, så jag hälsade på honom varje helg. När jag bad om ledigt fick jag ledigt så att jag kunde vara där för min pappa. Det är jag mycket tacksam för”, säger Brian, som hade fem bra år med sin far.
Förutom att köra lastbil på nätterna är Brian arbetsmiljöombud. För honom är det viktigt att arbeta för en bättre arbetsplats och vara ett språkrör för chaufförerna.
”Det är mycket arbete, men fantastiskt att vara en del av. Du har verkligen möjlighet att göra skillnad”, säger Brian. På frågan om hur han känner inför livet utan droger är svaret glasklart.
”Jag har fått tillbaka livsglädjen. Det är därför jag vill uppmuntra alla som kämpar med missbruk att söka hjälp. För om du fortsätter att säga till dig själv att ‘jag ska sluta på måndag’, så kommer det aldrig att hända. Alla missbrukare har en chans att sluta och få ett bättre liv.”